Only Constant is change

känner mig som en författare som har kontrakt på att skriva en bok och redan fått pengarna men inte skrivit ett skit och än mindre har en aning om vad han ska skriva om. Nu skriver väl jag mer o mer om saker som hänt, dom här funderingarna jag har haft om saker o ting, dom tankarna kommer mera sällan. För jag tycker själv att läsa om saker som har hänt eller om vad folk har gjort känns lite tradigt, vissa saker är ju helt fantasktisk roliga, men dom flesta känns mest som en förlängd facebook-status. det jag vill komma till är att jag har skrivkramp, vet inte vad jag ska vara underfundig om längre? ska jag börja håna mina vänner kanske? har ju fått en skopa ovett av nisse på hans blogg, han skrev iof inte mitt namn men ändå... Sen har ju simon varit inne o komenterat några inlägg spydigt... Har iof inget ont att skriva om den mannen(troligt) skulle vara som att hälla bensin på en brasa, han lyckas ganska bra själv med konsten att håna sig själv, bra jobbat btw! gillar människor som inte är pretantiösa ;)
Var med om en oljebrand inatt på jobbet, och brandman som man är fattade jag inte att det brann, förens efter typ 10min i gaserna av brinnande olja, låter kanske lite konstigt attt man inte ser/märker att det brinner, men det brann nere i källaren och all rök som var färglös kom upp genom ventilationen. Har mått som en uggla hela dagen pga detta. Skönt att tajma in det på sin ledighet...
I helgen kommer sveriges 2 snyggaste/bästa och ev otrevligaste bartendrar återigen att förgylla nyköpings nattklubbsliv, kom till Cocktails, åkband finns att köpa i entren..

undrar om saker verkligen blir vad man gör dom till?