Only Constant is change

Kanske är den sedvanliga söndagsångesten som gör sig påmind såhär på kvällskvisten. När bitarna börjar falla på plats. Nu har jag börjat få en hyfsat stor skara som följer det jag skriver, det var lättare när bara Tess och Nisse läste bloggen, då kunde man vara hur misserabel som helst. Nu ska man behöva ta ansvar för det man skriver...Och jag jobbar ju inte riktigt på det sättet. Nåväl summering av helgen: Fredagen blev inte som jag hade tänkt mig tyvärr. Lördagen däremot! jävlar vilken skiva, all heder åt Carro som bjöd in till fest, vet inte riktigt vad vi gjorde men kul hade vi, och i vanlig ordning hade jag hela tröjan nerspilld med rödvin, somnade någonstans runt 07:00, simon ringde och väckte mig kl 12, tror inte jag hade någon puls då, hjärtat startade nån gång senare när jag var påväg ner till bilen(jag körde inte, simon körde runt mig, han skjutsade mig även till jobbet)

Nu sitter jag och dricker päronsoda och funderar, ska det behöva vara såhär? när man vet att en sak skulle kunna vara helt fantastisk, men istället för att göra något åt det får man tvinga sig själv att backa. Tro det eller ej men 2010 har varit ett lärorikt år...

Men taslut någon jävla gång, jag behöver inte veta mer.

ps: jag måste erkänna en sak som har tyngt mig lite, Madde o Carro, det var jag som anv era hallon till några drinkar, inte Simon. Förlåt, nu hoppas jag att vi kan släppa det där och gå vidare.